Acceptance

Okej. Jag är medveten om att de senaste inläggen här har vittnat om en deppig och extremt icke-glad Z. Men ibland måste man få vara så. Det här kommer tvinga mig att lägga om min livsstil totalt och det är inget man gör på en kafferast.

Gårdagen bestod till 80% av tårar. Framåt kvällen tog de slut och jag försökte tänka förnuftigt på saker och ting. Okej, jag får aldrig mer äta socker. Jag tror att detta är en ganska stor grej för mig om man jämför med genomsnittsmänniskan. Jag kan ha fel, men sötsaker (och mat) har alltid varit en stor del av mitt liv. Det har varit mina små höjdpunkter; chokladbollen på 10-rasten, läsken på fredagskvällen, chokladkakan på lördagen... Och att försöka acceptera att allt sånt är borta nu är väldigt svårt för mig.



Igår kväll tänkte jag mycket. Väldigt mycket. Okej, socker kommer inte längre vara en del av mitt liv, det kommer inte längre kunna vara mina höjdpunkter. Då får jag väl hitta några andra höjdpunkter då! Jag vet att det finns så otroligt mycket mer att få ut av livet än vad jag hittills har upplevt! Jag måste leva i nuet, jag måste uppleva saker, jag måste hitta andra sätt att få de kickarna jag får av socker.

Och som en klok person nyss påminde mig om på msn: Jag kommer bli mycket snyggare! Jag kommer gå ner i vikt, jag kommer få bättre tänder, jag kommer förhoppningsvis bli av med de här jäkla blemmorna jag har i nyllet, de som jag skäms så mycket för. Vore det inte bara förjäkla great om det kunde bli så? Och det kan det.



I'm new, and I'm now! Snyggare, piggare, hälsosammare (och sexigare!) here I come! :D

// Z


Hit me baby!

Yeah write your stuff here:

Namn:
You know you want me to remember you

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0