Jag antar att jag får acceptera att det här kommer finnas för alltid

Tårarna kommer och går. Vet inte riktigt vad jag ska känna längre. Samtidigt undrar jag om detta egentligen är nåt vettigt att gråta för? För mig är det antagligen det. Det handlar ju om förändring, och jag gillar inte förändring.

Okej, jag ska försöka sluta tala i gåtor nu.

Igår eftermiddag var jag hos en kinesiolog. Mamma har varit där innan och fått reda på vissa 'fel' i kroppen som man inte märker av, men som finns där och som skadar en. Mamma tyckte jag också skulle gå dit. Så det gjorde jag.

Jag tänker inte berätta och förklara alla saker hon gjorde, iaf inte i text för det är alldeles för invecklat. Men det hon kom fram till var:

- Jag är överkänslig mot ägg
Inte så att jag måste utesluta mat som innehåller lite ägg, men jag ska inte precis stoppa i mig en omelett till frukost varje dag.

- Jag är överkänslig mot mjölkprodukter
D.v.s. laktos. Detta var egentligen inte nån större chock, vi har misstänkt det förr. Jag kommer inte få äta/dricka mjölkprodukter i 2½ månad framöver (ska förklara varför lite längre ner), och efter det ska jag helst hålla mig till laktosfria produkter.

- Min kropp är övermättad på socker
Vilket betyder att jag är i stort sett allergisk mot det. Socker. Rent biologiskt går det inte att vara allergisk mot socker, men jag är så nära man kan komma. Det är fan inte så konstigt egentligen, med allt jag smäller i mig. Det dumma är ju vad det innebär. Jag får aldrig mer äta socker. Godis. Choklad. Läsk. Allt sånt! Lost and gone, baby. ALDRIG MER! Och det är svårt att förklara varför. Jag ska försöka:
Jag har en elak Candida i tarmen. Alla har Candida-bakterien, den är en del av vår bakterieflora. Men om man matar den med för mycket:
- Socker
- Antibiotika
- Kemikalier och miljögifter
Etc etc, så blir den elak. Och kan orsaka alla möjliga otrevligheter. Jag har fått medicin som ska göra den snäll igen, men det räcker med att jag äter 7-10 godisbitar så är den tillbaka. Och då måste jag köra kuren all over again.

- Jag har fem parasiter i tarmen
För mig känns det just nu som det minsta problemet, eftersom medicinen jag ska äta kommer ta kål på dem. Det är därför jag inte ska äta/dricka mjölkprodukter under dessa 2½ månader, eftersom parasiterna gillar det.

Medicinen jag får är en ört som heter Melia Supreme, även känd som "Mirakelörten". Den tar allt; den kommer ta alla parasiterna och den kommer göra Candida snäll. Men den snälla Candida kan jag aldrig bli av med, för den är en naturlig del av kroppen.

Chock. Helt enkelt.

// Z

Hit me baby!

Yeah write your stuff here:

Namn:
You know you want me to remember you

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0